Begreppsförklaring kopplat till säkerhet & trygghet

Står ej i bokstavsordning. Uppdateras löpande.

  • Trygghetsvandring – Organiserat av tex Grannsamverkan eller hyresgästförening. Har till uppgift att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande.
  • Personskydd – Innebär ej livvaktsskydd, men har tex överfallslarm eller bevakad bostad. Vissa utsatta tjänstemän har personskydd via kommunen, regionen eller myndighet.
  • Livvaktsskydd – Personell bevakning. Får ske med personskyddsväktare från bevakningsföretag, från militärpolisen för Försvarsmakten eller SÄPO som skyddar central stadsledning. Innebär dygnetruntskydd eller skydd vid tex utsatta tillfällen.
  • Gråzonsproblematik – Hybridhot eller typfall 5. Mellanläge mellan fred och krig.
  • Livskvalitetsbrott – Klotter, nedskräpning, hög musik, antisocialt beteende, ordningsstörningar. Leder till en minskad känsla av trygghet i tex. ett bostadsområde. Blandning av brott och antisocialt beteende.
  • Antisocialt beteende – Brist på omdöme och hänsyn. Avvikelser och sociala normbrott. Behöver inte vara brottsligt men kan leda till kriminalitet. Visst beteende är ej reglerat i lag.
  • Överflyttningseffekt – Ex. om banker ökar sin säkerhet ökar värdetransportrånen istället. Eller om man sätter upp kameror flyttar droghandel till annat område, tex från gatan in i trappuppgångarna.
  • Kriminalpolitik – Statliga åtgärder rörande kriminalitet, till exempel vad som är brottsligt och hur långa fängelsestraffen bör vara.
  • Brottsprevention – Brottsförebyggande verksamhet. Är en del av kriminalpolitiken. Syftar till att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar.
  • Värdlandsstöd – Värdlandsavtal. Till exempel har MSB avtal med andra EU-länder rörande brandbekämpning eller Försvarsmaktens militära samarbete med NATO.
  • Formell kontroll – Social kontroll uttrycks genom lagar och regler mot avvikande beteende.
  • Kriminogena faktorer – Brottslighetens orsaker tex. ålder, miljö, utbildningsnivå, alkohol- eller drogmissbruk. Centralt i samhällets brottsförebyggande arbete.
  • Säkerhetskultur – En organisation, myndighet eller företag med gemensamma värderingar, föreställningar, attityder, kunskap och beteende rörande brottsförebyggande arbete.
  • Bevakningsföretag – Auktoriserade bevakningsföretag som mot avgift tillhandahåller bevakningstjänster för privata och offentliga kunder. Ex Securitas och Avarn. Godkänns av länsstyrelsen.
  • Skyddsrond – Oftast inom brandskydd. Kan även vara temaronder som säkerhetsansvariga håller i där man går igenom exempelvis utrymningsvägar eller släckutrustning.
  • Rondbil – Kallas en bil väktare eller ordningsvakt kör som utför inre och yttre tillsyn.
  • Crowd control/management – Strategier för att hantera stora mängder människor på arenor, demonstrationer osv. Utbildas ex inom polisen, försvarsmakten och arenautbildning för ordningsvakter.
  • Grooming – Vuxna som tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Ofta över nätet, spel eller chattforum.
  • Bakgrundskontroll – Analys av en persons lämplighet och bakgrund tex vid nyanställning, bolagsköp, förvärv eller affärsavtal. Exempelvis kontrolleras CV, meriter, tidigare straff, skatteverket, sociala medier, media, bolagsverket och kreditupplysning. Samtycke från kandidaten kan krävas.
  • Omvärldsbevakning – Långsiktiga trender, hot eller händelser som påverkar säkerhetsarbetet kopplat till ex. kommun eller företag. Tex. reserestriktioner, organiserad brottslighet, naturkatastrofer eller smittspridning.
  • Sekundär viktimisering – Utöver brottstillfället kan en brottsutsatt person upplevas bli orättvist behandlad av tex polisen eller domstolen. Kan också syfta till att brottsutsatta hotas till att inte vittna.
  • Integrerat skalskydd – Fysiska barriärer är integrerade i övriga fastigheten.
  • Risksamhälle – Begrepp som åsyftar till ett samhälle som i allt högre grad sysselsätter sig med att organisera sig kring riskhantering.
  • Trygghetsfixering – Överdriven eller osund fixering vid trygghet och säkerhet.
  • The dunbar number – Ca 150 personer är det vi kan hantera socialt. Stammens/byars ursprungsstorlek.
  • K-företag – Krigsviktigt företag. Äldre benämning på företag som på förhand var utsedda att förse totalförsvaret med materiel eller tjänster i krig. Exempelvis tillverkningsföretag ska ställa om sin verksamhet att tillverka krigsmateriel.
  • Krigsplacering – En civilpersons på förhand bestämda uppgift eller roll under krigstid i tex krigsviktigt företag, myndighet eller civilförsvar.
  • Totalförsvar – Samlingsbegrepp som omfattar hela samhället med både civilt och militärt försvar.
  • Antagonistiska aktörer/hot – Mångfasetterade hot.
  • Agenda 2030 – 17 globala mål för hållbar utveckling. Antogs av FNs generalförsamling 2015. 169 delmål.
  • Medborgarlöfte – Används ofta i kommuner tillsammans med polisen för att skapa ett fiktivt kontrakt över vad som ska göras för trygghet/säkerhet i en kommun, tex “minst 200 timmars fotpatrullering”.
  • Lägesbild – Används i samverkan mellan olika aktörer för att skapa en gemensam problembild. Ex vid större kommunöverskridande händelser kan länsstyrelsen ta fram en lägesbild över kommunernas krisarbete.
  • Vandelsprövning – En mer omfattande bakgrundskontroll. Prövning av en persons levnadssätt eller medborgerliga pålitlighet. För att klara en vandelsprövning skall man enligt tradition vara ”arbetsam, anständig, nykter och i övrigt aktningsvärd”
  • Rättshaverist – En person som har en sjuklig fixering till att myndighetsbeslut inte behandlar eller prövar en rättvist. Kan bero på psykisk ohälsa, ångest, vanföreställningar, fix idéer och liknande.
  • Nepotism – Kallas även svågerpolitik. En form av korruption. När politiker ger fördelar till familj, släkt, vänner och bekanta. Ex bygglov, positioner inom myndigheter, föreningsbidrag, förtur i bostadskö och liknande.
  • Tillgreppsbrott – Samlingsbegrepp för brott som sker genom tex inbrott, snatteri, stöld osv. där man tillgriper varor.
  • Swatting – Falsklarm till polis. Tex att ringa in falsklarm till 112 vilket resulterar i insatsstyrka. Från engelskans SWAT.